Bok 23

Del fyra av Åsa Larsson. Jag tyckte att denna var bättre än del tre. Däremot gillar jag deckare med mycket historier runt omkring själva mordgåtan och det finns det i hennes böcker men jag skulle vilja ha mer av det ibland.

Två ungdomar mördas när de dyker vid ett flygplan. De dyker på vintern under isen och någon täcker över vaken som de dök ner i.

Bok 22

Tredje delen i Hammarbyserien. En kvinna och hennes två barn hittas med uppskurna halsar i deras lägenhet. En otäck historia om skam och skuld rullas upp för poliserna som utreder brottet. En spännande deckare som är svår att lägga ifrån sig.

Solig påsk

Vilken underbar påskhelg vi hade i år. Det var varmt och soligt. Vi njöt på altanen i solen och hann till och med få lite solbränna.

Trädklättrare

På påsklovet var jag och barnen i Råda och promenerade i skogen. Vi hittade några omkullvälta träd som var perfekta klätterställningar.

Cirkus

På påsklovet var vi på Cirkus Maximum. Förutom
En rolig och bitvis helt otrolig föreställning passade barnen på att rida i manegen under pausen. Tilda valde kamel och Ebba höll sig lite närmare marken på en liten ponny.

Handboll

I april spelade Tilda sina första, riktiga handbollsmatcher. Vi var på sammandrag i Skövde och fick följa tjejerna när de spelade fyra matcher mot både kill- och tjejlag från Skövde.

Tilda var spänd innan första matchen men stolt över sina matchkläder. Lite roligt var det att hon fick nummer 8 som är både mitt och Johans turnummer.

Bok 21

En svårbedömd deckare. Ibland spännande, ibland långrandig. Den utspelar sig i Istanbul och börjar med att en man hittas brutalt mördad. När det visar sig att mannen är jude och att mördaren ritat ett hakkors på väggen med mannens blod misstänks med en gång att mordet har med nazister att göra.
Kommisarie Ikmen är en sympatisk person trots sin lite " sunkiga" framtoning. Historien är spännande, men ibland lite långsam och faktiskt lite svårt att hänga med i alla svängar. Kommer dock att läsa ytterligare böcker av författaren.

Bok 18-20

Förra året såg jag tv-serien "Torka aldrig tårar utan handskar" och nu har jag äntligen läst böckerna.

Det är helt ofattbart att detta hänt i Sverige på 80-talet. Vilken människosyn som fanns och hur man behandlade dödssjuka människor. Samtidigt kan jag förstå rädslan, oron och skräcken att bli smittad av den nya sjukdomen, men var fanns medmänskligheten? Böckerna beskriver sjukdomen, hur samhället reagerade men även huvudpersonernas barndom och liv.

Bok 17

Del tre av Åsa Larssons deckare om advokaten Rebecka. Även denna utspelar sig i Kiruna.
En kvinna hittas död på isen, det visar sig vara en i styrelsen för ett gruvbolag. Hon har blivit torterad innan hon dödades. Det visar sig att fallet är mycket större och mer komplicerat än vad poliserna trodde.

Precis som de tidigare böckerna i serien är det en helg okej deckare, varken mer eller mindre...