Vuxna förebilder?

I den kurs som jag läser om genus är första uppgiften att skriva om ett minne där jag tror att mitt kön bidrog till hur jag blev behandlad. Jag har haft jättesvårt att komma på något, men när jag satt och funderade dök det upp ett annat minne som gjorde mig lika arg nu som jag blev då.

Förra våren ordnades det en marknad här i Lidköping, det var en stor tillställning med artister och andra "jippon". Bland annat skulle alla barn få varsin glass, jag kommer inte ihåg vilka det var som bjöd. Jag och Tilda ställde oss i den kö som bildats, men de flesta barn var äldre och trängde sig före. Jag säger inte så mycket om det, barn är barn och de ville ha glass. Men jag blev arg när en farmor/mormor trängde sig före oss. Hennes barnbarn var några år äldre än Tilda. Jag sa: Ursäkta men vi stod före. Hon svarar att hon inte trodde att det var någon kö, och jag replikerade att nej, det är möjligt men du behöver väl inte tränga dig före en tvååring. Glassen räcker nog till alla, lilla vän svarade hon. Ja, om hon nu trodde det varför skulle hon knuffa undan en liten förväntansfull flicka som knappt nådde upp till hennes handväska. Jag tände till ordentligt och sa åt henne att vi kunde ju försöka upprätthålla någon form av turordning och hon muttrade något surt och otrevligt till svar som jag inte tänker upprepa. Vilken förebild hon var för sitt barnbarn!

Frågan är, hade hon trängt sig före om det var Johan som stod där med Tilda?