Slutet på föräldraledigheten

Sista lediga föräldradagen.... Imorgon är det helg och jag kommer ju att vara ledig på dessa framöver som de flesta andra. På måndag ska jag åka till ett jobb igen och det känns otroligt underligt. De senaste fyra åren har jag varit föräldraledig, studerat och jobbat en kort period inom vikariepoolen. Nu har jag 4 månader framför mig med morgonstress, hämtningar och lämningar på dagis, vardagspussel och jobb. Det ska bli spännande, intressant, jobbigt och lite skrämmande. Jag är jättenervös inför måndagen, inte för jobbet i sig utan för hur annorlunda livet kommer att bli. Det är med lite sorg som jag säger hejdå till min föräldraledighet för ingen vet om jag kommer att vara det någon mer gång i livet eller ej. Å andra sidan är våren fortfarande osäker, men jag hoppas självklart på att de ska lösa sig med nytt jobb.

Under föräldraledigheten har jag upplevt både roliga, jobbiga och sorgliga stunder, Jag kommer verkligen att sakna promenaderna till och från dagis då det har funnits tid till att undersöka blommorna utmed vägen, prata om allt mellan himmel och jord och låta barnen ta den tid de vill. Så kommer det inte att bli nu. Nu måste vi passa tider för att jag eller Johan ska komma till jobbet i tid. Det jag inte kommer sakna är de långa lediga dagar när vi inte haft något att göra, då både barnen och jag varit rastlösa och uttråkade. Då blir det gnälliga barn och en gnällig mamma. Även om de dagarna har varit få så är det påfrestande. Däremot kommer jag att sakna de långa, lediga dagar där vi har haft all tid i världen till att hitta på roliga aktiviteter och jag kommer att sakna alla de saker vi alla gjorde eftersom det kändes som man hade all tid i världen. Så mycket roligt som jag upplevt med barnen och vänner som varit lediga.

På måndag är de dagarna slut och jag ska gå till jobbet. Barnen har en ledig vecka med Johan innan de ska börja på dagis igen. Nu ska vardagspusslet gå ihop, jobb, städning, tvätt, fritidsaktiviteter och roligheter. Andra klarar det ju så naturligtvis kommer vi att klara det, men  en omställning blir det.